Sagerska palatset, även kallat Sagerska huset, ligger mellan Adelswärdska huset och Arvfurstens palats på Strömgatan i Stockholm. Namnet på palatset kommer från den diplomat och byggherre, Carl Daniel Robert Sager, som var den som lät bygga om den befintliga byggnaden på tomten till ett privatpalats på 1880-talet. Sagerska huset är det sista privatbebodda palatset i centrala
Stockholm och fungerade som hem för Sager-släktingar till 1988. Därefter tog staten över det pampiga huset och sedan 1995 fungerar det som bostad åt Sveriges statsminister, om han eller hon väljer att bo där, vilket inte är något krav.
Robert Sager föddes 1850 och arbetade som byggherre, diplomat, och politiker. Däremellan var han även kammarherre till den svenske kungen Oskar II. Tillsammans med sin yngre bror Edvard drev han även barndomsgodset Ryfors bruk och det var även tillsammans med sin bror som Robert Sager köpte fastigheten som skulle bli Sagerska palatset. Robert Sager köpte ut brodern Edvard och påbörjade den första av många ombyggnationer av 1700-tals huset. Om du vill läsa till byggingenjör för att kunna bygga om hus kan göra högskoleprovet för att öka chanserna att komma in. Då kan gamla högskoleprov online kan hjälpa dig att få ett bättre resultat så att du lättare kommer in på utbildningen.
1883 fick den två våningar höga byggnaden mindre fönster på andra våningen och smidesräcken framför varje fönster. Inspirationen kom från Frankrike, närmare bestämt Paris, där Robert Sager var student till arkitekten Jean René Pierre Litoux. Förutom förändringarna i fasaden byggde man även till en flygel mot innergården. Huset var redan i den här versionen stort men det räckte inte ändå.
Passade inte in i grannskapet
När grannfastigheten, Adelswärdska huset, var färdigbyggt 1890 var myndigheterna mycket tydliga med att Robert Sagers hus inte passade ihop med de övriga eftersom det bara hade två våningar. Återigen ritade Jean René Pierre Litoux förlagan som Sager sedan bearbetade. Huset utökades uppåt med ytterligare en våning och fick den nuvarande fransk renässansinspirerade fasaden. Det tog tid att slutföra alla ombyggnationer som inte hade med husets framsida att göra och först 1901 kunde det ståtliga privatbebodda palatset slutbesiktigas.
I flygeln in mot gården låg stallet samt köket och serveringsrummet. Via den stora marmortrappan i den centrala hallen och trapphuset kom man upp till familjens privata rum i form av sov- och arbetsrum. Två trappor upp låg representationsvåningen, med utsikt över Strömgatan, med matsal och salonger i fil. Översta etagevåningen inhyste rum för gäster och tjänare.
När Robert Sagers svärdotter Vera avled 1988 tillföll huset Katolska kyrkan. Huset behövde omfattande renoveringar varför Katolska kyrkan sålde Sagerska huset till svenska staten som ville ha en bevakad statsministerbostad efter mordhändelsen på Olof Palme. 1995 var de omfattande renoveringarna klara och den förste svenska statsministern som bodde i huset var Göran Persson. Sedan 2014 är det Stefan Löfven som bor i privatbostaden, där man kan anta att Ulla Löfven är en maktfaktor när det kommer till inredning. Den privata statsministerbostaden ligger på 3:e och 4:e våningen och är inredd i form av en vindsvåning med takterrass.